terapi

När jag hade gått över tiden med graviditeten och jag började tappa nerverna över att han aldrig ville titta ut sa min läkare "bakning är bra för själen" och det stämmer nog, att sy är också bra för själen och oij vad jag njuter och slappnar av då jag sätter mej vid dedär bordet. Har inte tagit mej tiden sen före Charlie föddes men ikväll när han somnat sydde jag i 2 timmar, 2 timmar som kändes som 20 minuter.

Satte ner mej och gjorde mönster med hjälp av charlies byxor och mössavilka jag tycker om formen på och lite bakplåtspapper, enligt tipset i brevet som kom med tyget.

Av tyget jag fick blev det ettpar byxor (som nog blir till nån annan än charlie för dom blev så små) och en mössa, är jättenöjd! 

Dessutom blev det en till mössa i blommigt retrotyg jag hade här hemma från förut, åt någon lycklig tös. :) tycker jättemyck om denhär modellen av mössa, tofsarna är så söta på en litens huve :)

Som födelsedagspresent önskar jag nog iår mej fina trikotyger och muddtyg! En hårklippning tills om en tid sku ju nog inte heller vara illa! :P Tänk att det snart igen är födelsedagsdags, har lixom missat helt flera år, skulle nån fråga vad jag fyller och jag inte sku tänka efter sku jag nog svara 21...

Har ni förresten märkt att människan erkänt i förra inlägget vem hon är, ingen mer respekt från min sida fast hon gjorde det, men man kan ju hoppas att hon nångong förstår vad hon slängt ur sej, stentuff som hon är.