drömmer

Känns somatt var och varannan planerar och pratar bröllop så man blir ju lixom lite smittad själv :P Idag har dagen gått åt till att titta på klänningar och grejer på internet, konstaterade en att det inte finns nånting tillräckligt fint föratt jag skulle villa ha den på bröllop, det är ju endå den finaste klänningen man nånsin kommer ha, sen dök den endå upp, en perfekt klänning :) Kommer ju nog att ändra mej många gånger före det är dags att gifta sej, vi är ju inte ens förlovade och Marcus har nog ingen bråska, själv vägrar jag att fria, det är nog kararnas uppgift! Det har vi endå sakt att den dagen vi förlovar oss börjar vi planera bröllopet också.

här har vi den, fick inte större bilder dom blev så suddiga då men den finns här för den som är nyfiken.

Är nog en såndän typisk flicka som alltid planerat och drömt om ett fint bröllop, på senare tid har jag fått lite såna tankar att det känns onödigt och inte så fint som förut för alla bara gifter sej och skiljer sej sen igen lika snabbt... Men på senaste tiden har jag börjat få andra tankar, varför ska andras kanske för snabba beslut påverka mitt sätt att se på mitt eget bröllop, vaför skulle inte vi få fira vår kärlek endå? för jag har inga palner att skilja mej, man vet ju aldrig hur det går men tror nog att man på nåt sätt kan känna på sej vad som är rätt eller inte, sen kan det ju hända saker under resan, båda ändras hela tiden men sålänge båda är villiga att försöka jobba ihop tror jag inte det ska vara nåt problem, kanske jag ser naivt på allt men så känner jag.