förklaring

Får nog förklara lite mitt känkkis inlägg för nu tycks ju alla tro att marcus inte varken tar hand om charlie eller hemmet och så är ju saken verkligen inte, han gör precis så mycket han hinner med, sanningen är faktist den att på denhär års sidan kommer jag inte ens ihåg om han haft en enda sovmorgon eftersom lördagens familjedag börjar me babysim vart vi måste starta klo.10 och han brukar ha match på söndagar oftast på mornar, på veckodagarna jobbar han, kommer hem, bär in ved, eldar, tar hand om Charlie medan jag lagar mat, äter, packar träningskassen och kommer hem 11-12 tiden, vi äter kvällsmål tillsammans och går och sova.
Det att jag tar alla nätter är mitt eget val, skulle jag be honom ta nån natt skulle han snällt bara få göra det men eftersom jag vet att jag endå vaknar när Charlie vaknar är det +-0 för mej om han skulle ta nätter, jag vaknar tilome fast inte Charlie skulle vakna och under hans pappaledighet när han tog nätter satt jag endå vaken sålänge Charlie pratade på så det blir ju bara till att båda är vakna då. Isåfall borde jag sova typ i nedrevåningen så jag inte hör honom men jag tycker det är viktigt för förhållandet att sova ihop, vi hinner annars få så lite närhet av varann så nätternas närhet ger jag inte upp!
Dom dagarna han nite tränar får jag kvällarna för mej själv, eller då får jag välja vad jag vill göra, far själv och träna, syr eller nånting sånt.

Det att det vissa dagar kan kännas att allt är emot en har väl alla? Just nu har jag första mensen sen jag blev gravid som jag kan med säkerhet seja att inte kan vara del av efterblödningen eftersom senast var nångång i november så det att det snurrar lite hormoner gör säkert sitt för humöret också + att jag känner pressen att behöva gå ner i vikt. Och det är ju ingenting han kan göra nånting åt.

När jag "valde" Marcus visste jag ju om hans hobby och att den tar mycket tid på vintrarna, då kunde han träna 14 dagar i sträck ha en vilodag och fortsätta så han har ju endå anpassat hobby med familj bra. Jag har alltid vetat att på vintrarna kommer jag få ta ett lite större lass och vi har tillsammans kommit överens och kompromissat över hans treningstider. Jag är faktist jätteglad och imponerad att han har en hobby han är såå intresserad av att han från 4 års ålder orkat hålla igång och ennu också hittar så mycket glädje och inspiration i hockeyn, själv har jag ingenting sånt vilket är synd. Jag vet också att bara Charlie kommer i den åldern och hittar nånting han tycker om kommer Marcus att stöda honom med att föra till treningar och kämpa lika som Marcus pappa gjort i alla år.
Nu har jag valt Marcus som han är med sin hobby, visst är det skönt när sesongen tar slut men jag vet ju att den gör det och då får jag tillbax honom på heltid.