torsdag 21 april 2016

Tiden rullar iväg

Kan int förstå hur tiden går så fort och vill nog int rikit inse de heller! Min lilla lilla baby börjar vara så stor!
I veckan hade vi rådgivning, allt bra, visade duktigt pinsettgrepp och hur hon sitter och kryper och grejar, på längden hade hon växt fint, vikten släpar lite efter men rådgivningstanten sa att man ser ju på henne snabbt varför (hon hölldes int stilla en sekund :D), känns att de ha blivi lite bättre med kurvföljande som tidigare vari så noga, eller så ha ja bara blivi bestämdare i min ton över att jag inte är orolig fast det lite släpar efter, är barnen pigga, glada och leker får dom nog tillräckligt med näring fast viktkurvan är lite på minus, vi har bara såna barn som rör sej mycky och bränner den mat dom får i sej på de vise. Mycky på minus e de dessutom int :)

Lillfröken ha blivi så stor nu, kryper omkring och leker och vill vara där storabror är, tömmer vardagsrumsbordet och tar några steg längs med. Tycker om att få pussar, är kittlig och skrattar massor när man busar med henne. Senaste veckan har hon lärt sej att man på natten kan krypa över genom gluggen var spjälan är borta och komma breve mamma och ligga, ofta ligger hon tvärs över i gluggen :)

Har sakt att jag nog onbillar mej bara när hon ropar på mamma men rådgivningtanten tyckte nog att det kan bra vara första ordet redan och visst är de ju så tydligt när hon vill ha mammas uppmärksamhet som hon ropar mamma. <3 när man sejer nej nej eller aij aij aij tycker hon att det är så roligt, då tittar hon, skrattar och gör ett nytt försök för att prova om man sejer det igen.

Till min point, med charlie tyckte vi att det efter 1 år lixom lättade, första året är ju intensivt och ganska tungt, sen lättar det, babyn som behövt sina mamma och pappa hela tiden och till allt blir ett mer självständigt barn som vill själv och kan mycky själv och börjar också kunna uttrycka i ord viljan. Tanken att vi snart är där känns lite sorgli, snart har vi ingen liten baby i familjen mer utan en stor flicka som går omkring. På samma gång känns de somatt man snart kan "dyka upp" ur babytiden. Lika som nån gemförde förlossningsvärkarna med en storm på havet som man under varge värk hamnar under vattnet och sen kan dyka upp emellan och ta luft kan man nog gemföra året efter med att flyta runt där i eftervågarna och tillslut landa på stranden och pusta ut. Såsmåningom är vi där på stranden och kan pusta ut och det gör att man nästan blir lite babysjuk igen :D fast nu ska vi nog verkligen passa på att påriktit pusta ut denhär gången före de blir "storm" igen :D kanske vi får snusa på andras babysar sålänge?! :) 

Minns int om jag visat bliden men annars får ni väl se den pånytt då :) en liten kokerska :) hennes favoritleksaker för tillfället är annars duplona, hon kan sitta och smaka och vända på klossarna hur länge somhälst, sitter vid kanten av lådan och tömmer en och en :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar