Aah va ja längtar till förlossningen!? E de normalt att vänta till nånting som troligen kommer vara av de fysiskt tyngsta och ondaste jag nånsin kommer uppleva? Men vet ju lixom vad jag får för det och det är väl kanske det som får mej att vänta på den, fast just nu är det förlossningen jag är mäst fokuserad på, inte vad som kommer efter. Igår när vi fick veta ett det är en pojke började jag bara längta ennu mer, kanske föratt jag fick lära känna honom lite mer, veta lite mer om honom. Skulle man bara veta hur lång denhär väntan blir.. 1 dag eller 1 månad? Han var ju inte fixerad ennu heller, så de kan ju ta tid, men å andra sidan är det väl ingen kriterie på att förlossningen skall starta att barnet är fixerat? Kommer dessutom ihåg en tanke jag hade före graviditeten, läste nånstans att någon hade skrivit just om att den skulle kunna komma nu direkt och var ungefär i samma veckor som jag, då tänkte jag att skynda inte med det de är ju så litet ennu och behöver nog vara inne ennu ettpar veckor, nu vet jag ju bättre, det är ju normalt att föda redan nu och enda till v.41+6, så skäms riktigt över min tanke, men vet man inte bättre så.. Tycker själv att dom borde slopa alla beräknade dagar och istället ge en beräknad period. Kan konstatera att jag lärt mej otroligt mycket under domhär snart 9 månaderna, eller ja 1 år blir det ju från att vi bestämde oss och då började ju vår resa :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar