Kontrollbehov?

Har inte förut sett mej själv som en person med kontrollbehov men nu börjar jag se det. Första gången jag började tänka på det var när vi skrev förlossningsbrevet, då kom det upp saker som att jag vill hela tiden veta vad som händer och vad som kan tänkas hända och hurdan plan dom har att det kommer fortsätta. Jag vet ju att det går allra bäst om man under förlossningen bara släpper allt kontrollbehov och låter kroppen arbeta i sin takt, eller så har jag fått höra från alla håll. Hoppas verkligen att jag får en barnmorska jag kan känna mej trygg med och som berättar mycket om vad som händer och inte släpper ut dendär oron eller känslan av att inte veta "var vi befinner oss" sen hoppas jag att marcus faktist kan tolka mej om det blir så att jag bara blir stum av smärtan, tror att jag är en sån som reagerar just på det viset nämligen. Men vi har pratat en hel del om hur jag vill ha det och hur jag vill ha det ifall det inte blir som jag vill ha det och så och dessutom känner han mej så bra efter snart 8 år tillsammans att jag tror nog han kan läsa av mej bättre än någon annan. Egentligen är inte förlossningen nånting jag heller är orolig över det jag mer är orolig över är hur jag kommer reagera om det slutar i akut kejsarsnitt eftersom jag nu så intalat mej själv att jag skall klara av det eller om inte bebben skriker direkt som den kommer ut tror jag att jag kommer få panik. Ett annat tecken på mitt kontrollbehov är ju nog denhär bb väskan, som jag har googlat runt för att ta reda på vad andra tagit med och skrivit listor på vad vi ska ha med för att sen ha med allt som känns viktigt eller kan kännas viktigt. Egentligen är det ju kameran som är det allra viktigaste känner jag och har sakt åt marcus att det får han ta ansvaret över att komma ihåg när vi ska iväg så försöker jag komma ihåg resten, han tyckte att det är bäst att packa ner den nu ren men då har vi ju ingen kamera att använda.. Nåja, får väl se sen hur det blir, typiskt nog har vi säkert kameran men inget minneskort eller batteri med :p det här är ju ändå nånting helt nytt som man inte alls vet hur man klarar av eller reagerar på och som kommer vara otroligt tungt men ser faktist fram emot det endå :)