tanttadara

Har några ämnen som jag på senaste tiden/senaste åren gått och stört och irriterat mej på och tänkte ta upp dom en och en här på bloggen för att lite få ventilera mej.

Vi börjar med ordet TANT, i torsdags frågade en kvinna på stan vad charlies "fröknar på dagis" heter, Charlie pratar ju med typ alla han ser så sånhäna disskussioner med främlingar på stan är ganska vardagsmat och eftersom hans modersmål är finlandsvenska och finska förstår han inte alltid vad som sejs speciellt om det är en svensk han pratar med, så också denhär gången, Charlie undrar vad det betyder och jag översätte "hon undrar vad dina dagistanter heter" varpå jag fick höra att ordet dagistant inte är ett acceptabelt ord som jag genast skall sluta använda, det korrekta är fröken, vuxen eller personal. Jahha, så va vi här i denhär disskussionen då, hatar disskussioner som det faktist inte finns ett rätt eller fel i, det är en ren tolkningsfråga, hur hör jag ordet tant? Mitt svar var iallafall att just det ordet är så beroende på kultur, i sverige kanske det inte är acceptabelt men vi är finlandssvenskar och i vårt språk kan tant betyda vemsomhälst över 20 då det gäller barnen. Efter dehär blev kvinnan tyst och vi gick åt olika håll. Sku ennu ha velat tillägga att skulle jag jobba på dagis skulle jag absolut inte villa bli kallad fröken, speciellt inte om jag var en vuxen gift kvinna då jag kopplar fröken till antingen ett flickbarn eller som det betyder, ogift kvinna, fröken i mina öron låter också som nån som är lite "fin av sej", vuxen och personal låter igen hårt och opersonligt.

Iallafall, vad menar jag då med ordet tant? Tant pratar jag om när jag pratar med barnen, då använder jag det som finnarna använder täti, enligt ordboken använder man ordet täti som moster/faster och på barnspråk som en kvinna man inte känner, ofta en äldre. söker man på ordet tant hittar man "äldre kvinnlig släkting" och "tilltalsord till äldre kvinna av yngre (barn)", alltså joo äldre finns där men för ett barn är en 20 åring äldre.

Vet jag att en person inte vill bli kallad tant, butikstant, dagistant, banktant... Självklart använder jag det inte då, men när det kommer ur min mun menar jag det absolut inte som nånting negativt eller som att personen i fråga på någovis sku se gammal ut, nej. Det är bara ett ord jag vuxit upp med, som ingår i mitt språk. jag vet att en del också i finlandssvenskan försöker få bort det men jag undrar faktist varför, borde vi inte istället försöka bevara vårt språk och våra uttryck?

Sen till den kanske största frågan gällande dethär. Varför vill man inte bli kallad tant? Är det alltså negativt att åldras och är "tant" nånting man inte vill sträva efter att bli? I mina öron är tant ett ganska mysigt och positivt ord, det är en trygg, klok person som får plats med många under sina vingar, en person med erfarenhet och som vill alla gått. Ska vi inte se på åldrande som en fin och värdig sak istället? Alla vill vi ju sist och slutligen endå bli gamla, det andra alternativet är ju betydligt sämre.

När det gäller allt sånhänt undrar jag varför man ska göra en så stor grej av det, man gör en höna av en fjäder, man vänder på orden för att kunna på något vis ta illa upp och bli ett offer. Sluta vara ett offer! Se det från en positiv sida istället! Och om du inte kan det, försök ens tänka att personen menade inget illa, är säker på att 99% av oss människor vill inte seja nånting bara för att såra, vi har olika kulturer, olika bakgrund och visst vill inte just du bli kallad, vad som hälst, sej det då men anta inte att alla tolkar ordet lika som du.

Stjäl mammas bild, några stolta dagist TANTER :)