idas blogg

otroligt hur mycket det finns i ett så litet litet huve! Idag efter att säkert 10 gånger radat om veden i ställningen och säkert 10 gånger plockat in både kastruller, plastkippor och slevar i köksskåpen samtidigt som jag försökte få ihopknåpat nånting som skulle likna kåldolmar och charlie igen började om med vedhögen blev jag bara så matt att jag satt ner mej på golvet och tänkte nej, nu orkar jag int ens seja nånting, låt honom riva hela huset vi lyckas endå aldrig få det städigt samtidigt som jag bara skulle ha haft lust att ryta till att "nu slutar du" och låsa in honom i ett skåp eller nånting. Nå när jag väl satt där tyst med händerna i ansiktet stannar han till och bara tittar på mej, kryper förbi mej och hämtar sopborsten och ser på mej sådär att mamma jag kan nog städa förlåt att ja råddar hela tiden samtidigt som han som han brukar mumlar mamma mamma mamma. Voi gulle lilla.. No kan han ju vara söt fast han ibland gör så att man har lust att riva håret av sej.. Den lilla evighetsmaskinen <3