Har en såndän olustig känsla att dygnet inte har tillräckligt med timmar.. Efter att jag börjat jobba känns det somatt jag istället inte gör mitt jobb som mamma, jag är ju borta hela dagarna! Men det lär ska vara en vanesak, i början är det svårt men det blir lättare får jag höra.. Kanske bra endå för min del att få en mjukstart med att jag vet att han är hemma med pappa sin, för han har ju absolut lika bra med pappa som med mamma, idag var dom ute och hoppa i lövhögar, tror Marcus busar mer med honom eftersom han efter att jag börjat jobba blivit om möjligt ennu mer fartfylld och busig, kryper undan och vill att man ska jaga honom. En tid sen började han bakna huvet mot golv, väggar, människor, leksaker, allt, provar vad som tar sjukt och vad inte och efter att jag börjat jobba har det bara ökat, vet inte om det är ett sätt att få uppmärksamhet av mej då jag är borta så mycket eller varför han gör det? Men nu ska det väl gå över snart hoppas jag, har själv riktigt sjuk näsa efter många knockouts.. När jag kommer hem och han hör ytterdörren hör jag direkt nån komma krypandes och ropar mamma mamma, vilket värmer hjärtat! Pappa kan ha också seja lika bra som mamma nu så pappa kallas inte mer mamma. :) Imorgon har jag tidig morgon och sen ledigt veckoslut och vad jag skall njuta av att få vara med min familj! På lördag är det minisim (tror jag, det är ju höstlov) och sen ettårskalas hos charlies kompis, på söndag har benny törnroos muminkonsert i bibban så då ska vi dit!
Paita ja peppu, då marcus sätter sej vid tackan och ska elda kommer hjälpredan direkt och räcker pulikkor åt pappa, så sött :) <3
Förresten, bilen funkar! Kanske det äntligen vänder? Sku marcus bara hitta en passlig arbetsplats så, eller ens en som han är behörig till, allt som är ute är sånt som läkare, chefer, dietister, sjukskötare m.m. sånt man behöver en specifik utbildning till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar