svimp

Har så länge jag kommer ihåg haft en och samma dröm, ibland oftare ibland mer sällan men den kommer alltid tillbax, i drömmen blir jag så rädd eller egentligen kan jag inte beskriva känslan, det är nån slags känsla utan ord men iallafall är den så stark att jag inte kan seja nånting och så blir det bara svart, har länge funderat vad den drömmen riktigt betyder men nu tror jag att jag vet. Mamma berättade att när jag var liten svimmade jag om jag blev rädd, lässen, riktigt besviken, jaa av såna känslor, det har riktigt ett namn men kommer ju inte ihåg det. Iallafall, kan det vara så att den känslan hänger med från barndomen? Fast jag inte minns det finns det där undermedvetet och kommer fram i drömmarna. Pappa lär också ska ha gjort samma sak så tydligen kan det vara ärftligt också. Spännande!