Borde säkert egentligen inte skriva dehär inlägget men gör det endå i hopp om att ingen blir ledsen för jag vet att alla bara menar väl... Men börjar bli så trött på allas åsikter, det handlar egentligen om allt, vad ska man ge för mat och när, ska det vara gåstol eller nä, ska det vara hoppgunga eller nä, ska han sova i egen säng eller nä, ska han behöva gnälla eller ska man ta upp direkt, ska det sovas ute eller inte, jaa allt ska folk ha åikter om, saker jag eller vi redan bestämt att nu gör vi såhär.
Sku han nu bli vanvårdad och jag skulle slänga omkring honom med babyjoga eller inte klä på honom nånting men när det handlar om saker alla gör olika och som nu inte är bevisat att barnet går destomer "sönder" av. Och dedär du bestämmer ju över ditt barn MEN, ja jag bestämmer över mitt barn och har jag nu bestämt att såhär gör vi har jag nog tagit reda på eller övervägt vad som är bäst för just honom.
Det är ju endå föräldrarna som känner sitt eget barn bäst, ser han ut att få illa av att sitta sitter han inte t.ex. Man märker nog vad barnet är moget att göra och inte och all går i sin egen takt och behöver olika sorters stimulans och omvårdnad.
Ville bara få ur mej det. Mitt barn mina beslut. Skulle absolut inte ha honom att göra saker han skulle gå illa av. Varför skulle jag? Han är ju det finaste jag har!
Haha, PRECIS vad jag låg och funderade på inatt när min bebis inte ville sova, Varför alla kommenterar allt. Mest irriterade blir jag på alla som säger att jag skämmer bort bebisen då jag tar upp henne när hon skriker, då jag har henne i famnen då hon vill va i famnen, då jag ger mat varje gång hon vill, då hon får sova i vår säng och att jag promenerar med henne i vagnen istället för att bara sätta ut henne. Bortskämda barn för mig är nåt helt annat än att ge sin lilla lilla bebis närhet och trygghet och blir även irriterad på mig själv att jag blir så ledsen varje gång nån säger nåt (så fick jag skriva av mig lite också :) /Sofie
SvaraRaderaExakt! :) tycker precis lika, närhet och kärlek kan man inte skämma bort för mycket med. Vissa behöver bara mer närhet än andra, Charlie har också alltid behövt mycket närhet och då har han fått det, känner han sej trygg i famnen skall han få vara där tycker jag. Så finns det ju andra som trivs bra för sej själv och dom kan ju då få vara för sej själv men tror nog dom flesta beebisar behöver väldigt mycket närhet. :)
Radera