Tibax på jobb då, idag var första dagen.
Hann jobba några månader under alissas graviditet men det känns nog somatt jag varit borta domdär 4 åren vad det är sen jag blev mammaledig (eller sjukskriven) med charlie.
Har aldrig förstått hur stor förändring det är att efter så många år komma tillbax, visst sitter allt i ryggraden och jag märker igen att jag verkligen tycker om jobbet i vården. Kontakt med människor och att ha kollegor är också en viktig del av livet. Men endå är det en stor förändring, jag kommer vara borta från barnen så många av dom vakna timmarna, jag vet att dom har det bra, men jag vill ju inte mista den tiden med dom, dyrbar tid av den korta barndomen. På samma gång känns det skönt, dom är nu så stora att dom klarar det, jag har inga babysar som behöver mammas hand 24/7 utan små barn på vägen att bli självständiga vilket betyder i sin tur mera spelutrymme med tid och ork.
Tudelat och ett enda virr i huvet alltså.
Vet inte om jag ibland känner och tänker för mycky men hellre det än tvärtom, trivs bra i mina tankar hit och dit och med att lösa konflikterna i huvet ocj sen ha lite lättare på axlarna.
Känslan efter första arbetsdagen var, utvilad (jo det är så mycky lugnare på jobbet än hemma, faktist) samtidigt som lite trött i huvet av alla nya jag inte träffat förut och alla gamla som blivit så mycket sämre, skönt att komma hem till familjen, en tacksamhet och glädje över hur vår äldrevård ser ut, en liten stress över den kommande vardagen.
Tudelat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar