Oij bebbe lilla va du skrämde oss <3

Har legat på bb hela dagen. Klo. 7 på morgonen vaknade jag och hade ont i både magen och ryggen, tänkte att det går vel över för det har det härtills alltid gjort, inte föratt det förut tagit så ont som det nu tog heller. Marcus åkte iallafall på jobb och jag försökte fortsätta sova, men de lyckades ju inte riktit, när de började bli riktigt obehagligt och jag märkte att det faktist följer ett mönster började jag ta tid och det var ca. 5 min från att sammandragningen började tills nästa började så lite över 8 ringde jag till bb och dom tyckte att jag skulle komma in direkt. Marcus kom från jobbet med till bb och jag blev i kopplad i en maskin som metade sammandragningarna och hjärtljuden och det fortsatte på samma sätt ca.6 min emellan enligt maskinen och vid varge sammandragning ökade bebbens puls. Fick åka rullstol till ett annat rum där läkarn undersökte mej och konstaterade att livmodertappen mjuknat och kanalen blivit lite kortare men som tur hade det inte börjat öppna sej ennu, fick en spruta bricanyl som skulle hindra sammandragningarna, nu började dom också prata om att hjälper det inte ger dom cortison för att bebben skall få lite hjälp med att utveckla lungorna, då förstod jag egentligen påriktit att den faktist kan vara påväg om inte dendär lilla sprutan nu hjälper, nån dropp pratade dom också om men som tur lugnde det ner sej. Läkarn tog ett tillväxtultra och bebben såg frisk och pigg ut, ingen stor beebis som dom härtills trott utan en ganska liten 2060g stor bebbe, blev ju direkt orolig att den skulle vara för liten men enligt läkarn såg det bra ut. Sen blev jag inskriven på avdelningen och igen rullad till ett rum där jag skulle ta det lugnt och bara stiga upp då jag skulle på toa. Sen somnade jag faktist och sov till lunch. Efter lunch låg jag bara och hade det tråkigt då marcus också var tvungen att fara tibax på jobb. Dessutom mådde jag ju som vanligt igen så klo. 15 steg jag upp och gick och frågade när jag får åka hem, fick prata med barnmorskan som tyckte att jag ennu skall träffa läkarn en gång och att vi skall ta en till kurva. Träffade läkarn som tyckte att jag kan åka hem om kurvan visar bra och om jag lovar att ta det riktigt bara lugnt och inte gör nånting som kan sätta igång förlossningen igen och ringer och kommer in genast om det skulle kännas lika igen. Hon sa också att skulle den födas v.34 är det ennu helt okey är nu v33+2 men att allra hälst skall bebben hållas in till v.37 eller längre. Klo. Halv 7 fick vi iallafall äntligen åka hem efter en kurva som såg bra ut. Nu tänker jag ta det riktigt lugnt, ligga på soffan dagarna i ända och bara slappa! Vill ju att bebben ska få födas när den påriktit är klar. Googlare som jag är måste jag ju såklart googla om vad jag varit med om, hur det gått för såna som det hänt lika för och dom allra flesta hade fött någon vecka efter första gången dom fick det stoppat, men det är väl också ganska individuellt, får bara hålla tummarna att bebben trivs där inne ennu några veckor till :)