Känner att energin är tillbax och jag vill ta upp träningen igen, slutade helt med träningen efter att illamåendet började bara av den anledningen att ansträngde jag mej lite extra spydde jag, dessutom vet nog alla som varit trötta under graviditeten att det är en ganska oövervinnlig trötthet... Men NU är illamåendet helt borta och tröttheten börjar också försvinna, kanske p.g.a. det extra järnet jag tar och jag känner att jag behöver röra på mej men vad kronglar då, jo höften som bara blir sjukare och sjukare, att gå ner på huk, vridningar, lyft eller snabba rörelser gör att jag skulle kunna riva loss benet som redan känns somom det hänger löst, att sitta ner på golvet vågar jag inte mer efter att jag fastnat där och marcus fick hjälpa upp mej, skulle ju renovera på köket och fixade med socklarna, fick iallafall höra att är det sjukt ska jag inte ta livet av mej med att kärla på golven....
Har funderat nu vad jag skulle klara av att göra utan att det blir värre, värst är det ju efter en arbetsdag för där gör jag ju just såna rörelser som tar ont + att jag går mycket. Tänkte först på vattenjumppa och det finns ju tillockmed mamma vattenjumppa men med skiftersarbete är det lite svårt med såndärna grupper. Sen fick jag tips om vattenlöpning, kan det vara nånting för mej kanske? Det lär finnas bälten på simhallen och man kan börja själv, men kan man faktist börja själv? tänk om man inte kommer framåt? :D så blir jag där och sprattla.... funderar om jag skulle ta mod till mej och åka till simhallen imorgon på dagen då där inte är så många andra :)
Nån av mina läsare som provat på vattenlöpning?
Låter mycket bekant! Jag har vattensprungit i några or mer oregelbundet men nu under graviditeten försökte jag med 1-2 ggr i veckan i ungefär en månad då i veckorna 20- 25. När inte vattentrycket mera gjorde att jag måste spy. De va helt super, eftersom min ischias och foglossning också krånglat hela graviditeten så är vatten otroligt bra då det trycker och stöder kroppen utmärkt. Bältena är bekväma tillockmed då man har mage (åtminstone kände jag det inte obekvämt)Viktigt är att man har rätt hållning då man springer, de går långsamt och så är det ju meningen, men kondisen stiger och man känner hur de bränner i benen (du kan själv bestämma takten ;) )
SvaraRaderaska nog våga mej i simhallen imorgon å prova :)
RaderaSen kan du ju prova simma o lite :) men vattenlöpning e int så svårt.. :) man tar de lugnt i början bara, så börjar de sen glida :)
SvaraRaderatycker int om å simma för ja vill int ha huve under vattne å då blir ja spänd å sjukner, så däför tänkt ja på vattenlöpning :)
Radera